En näve dadlar


En näve dadlar

Jag har läst texten en näve dadlar som är skriven ur en kille som bor vid Nilens perspektiv. Han är mycket duktig och är precis det som alla vuxna önskar av honom. Han umgås mycket med sin farfar och farfadern tycker mycket om honom. Farfadern äger mycket mark som han köpt från en man vid namn Masoud som tidigare fått ärva all mark i området men som istället för att bry sig om marken mest tänkt på kvinnor. Handlingen utspelar sig på något av fälten som tillhör den här mannen och tillsammans med några män håller de på att skörda dadlar. När dadlarna är plockade delar männen upp frukten men Masoud själv får inget. Pojken är en sån som funderar mycket över saker och ting och efter att ha fått vara med och sett hur hans farfar behandlar mannen som tidigare ägt hans mark så förändras hans bild av sin farfar.

I texten så reagerade jag på och tyckte väldigt mycket om hur författaren gestaltar pojkens tankar och funderingar vilket verkligen förstärker bilden av en mycket känslosam ung pojke. 
Hur författaren från pojkens perspektiv beskriver farfadern väcker tankar om hur författaren tänkte när han valde att beskriva honom såhär. Troligtvis handlar det mer om hur han vill att pojken ska upplevas som en funderande typ.
Också hur pojken ser på miljön när han i en inre monolog beskriver den som "”Jag struntar väl i vem som äger de här palmerna eller de där träden eller den här spruckna, svarta jorden”, tänkte jag. ”Det enda jag vet är att det här är platsen där jag leker och drömmer.”" tyder på att pojken är en som inte riktigt är som andra pojkar i hans ålder. 

Kommentarer

  1. Hur tänker du att andra pojkar i hans ålder hade tänkt?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sammanfattning Gåtan

Tankar om presepolis